Vattendagbok

Länk till vattendagbok. För att använda det, spara kopia.

Annonser

Är du systematisk när du planerar?

Det slog mig för ett par år sedan att vi lärare planerar oerhört olika. Några utgår från läromedlets struktur, andra utgår ifrån läroplanens struktur. Några börjar med att kolla i det centrala innehållet, andra börjar med kunskapskraven. Några planerar in många bedömningsmoment, andra glömmer att planera in bedömningsmoment. Många utgår från själva lärande aktiviteten; hur kan undervisningen bli så lustfylld och individanpassad som möjligt? Och min erfarenhet är att vi då lätt står med skägget i brevlådan när det är dags att göra någon typ av dokumenterad och kvalitétssäkrad bedömning.

Jag kan inte säga att mitt sätt är rätt sätt, vi är alla olika och kanske fungerar ditt sätt perfekt för dig. Men jag vill våga påstå att det är svårt att planera en kvalitativ, kvalitétssäkrad undervisning som låter oss utföra alla delar i vårt uppdrag om vi inte bär med oss en planeringsstruktur med väsentliga frågor vi inte får missa att ställa oss.

För mig handlar det bland annat om att vi alltid ska utgå från läroplanen – inte läromedlet. Vi bör alltid starta med frågan ”Hur ska detta bedömas” och följa upp med frågan ”Hur varierar jag undervisningen så att alla elever får olika möjligheter att befästa kunskapen oavsett vilken inlärningstyp de är?”. Andra viktiga saker att fundera över vid planeringen är ”Vilka förkunskaper krävs?”, ”Vilka förkunskaper har eleverna?” och ”Finns elevinflytande med som ett täcke i planeringen?”.

Detta och mycket mer anser jag att jag behöver ha med mig för att skapa bra undervisning. Och för att komma ihåg allt det har jag skapat en stödstruktur för planering till mig själv, som jag alltid använder när jag får chans att skapa dessa större planeringar. För mig är det uppenbart vilken kvalitétsskillnad det blir på min undervisning de gånger jag fått chans att avsätta tid till att planera med hjälp av denna struktur, till skillnad från när jag inte haft den möjligheten.

Jag vill dela med mig av denna stödstruktur till er alla, med förhoppningen att det ska hjälpa fler än mig. Men också med förhoppningen om att du ser saker jag inte tänkt på, saker där jag kanske tänkt tokigt eller liknande och vill komma med förslag på förbättring. Få saker slår en välplanerad undervisning, därför ber jag dig om hjälp med att skapa en god förutsättning för att göra goda planeringar.

Här finns stödstrukter för planering (med kunskapskrav och centralt innehåll för 1-3 samt med stöd av The Big Five-förmågorna). Du kan kommentera i detta inlägg eller direkt i dokumentet.

Tack för din hjälp!

 

IMG_6874

 

 

 

 

 

 

(Stödstrukturen är nyligen uppdaterad med tankar ifrån dessa två inlägg: The Washington Post och JLSkolutveckling)

Lekprojektet HT -14

I två veckor har 07orna haft ett lekprojekt i klassen. Det har varit igång under varje skoldags första 30 minutersrast.

Det fungerar så att vi har lekt nio lekar tillsammans i klassen, så att vi kan reglerna gemensamt. Sedan har vi lottat en grupp om nio till tio barn som ska leka en av dessa lekar under första rasten i två skolveckor. Det blir sammanlagt tre lekar per rast som leks på bestämda platser runt om på skolgården. Även lekarna har lottats.

Efter rasterna har vi rett ut eventuella konflikter som haft med lekarna att göra helklass.

Varför har vi gjort detta?

* För att ”packa elevernas ryggsäckar” med gemensamma lekar som de alla kan och har gemensamma regler för. Det underlättar för att vi lekt dem tillsammans, satt reglerna tillsammans, och har speciella platser på skolgården där vi tänker oss att man kan leka dessa.

* För att sprida trygghetspunkterna i klassen. Det är bra att eleverna lär känna varandra och att alla kan leka tillsammans. Speciellt om ens ”bästa kompis” är sjuk, då ska man inte behöva känna sig ensam eller otrygg.

* För att eleverna har varit olika länge i gruppen. På det här sättet bygger vi en gemenskap tillsammans och en klassidentitet. ruppbildning. Gemenskapen i klassen skapar färre smågrupper och vi bygger en klassmentalitet tillsammans istället.

* Genus! Alla kan leka med varandra, tjejer som killar!

* Verktyg för konflikthantering. Vi samtalar tillsammans och kommer gemensamt fram till lösningar och hur vi kan agera när något händer. Vi lyfter även bort vikten av att det är så viktigt att inte bli ”kullad” eller att bli det. Blir man kullad och man inte kommer överens om huruvida det är så eller ej – spelar det verkligen så stor roll? Kan man bara rycka på axlarna och säga ”ok, jag är kullad”? Kullaren bestämmer har vi som regel.

Är du nyfiken på vilka lekar vi lekt så finns materialet här:

LekarRegler

LekarBilder

Jag vill också rekommenderar er att läsa Katarina Gustafsons avhandling ” Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier”.

Utvärdering

Då vårat lekprojekt nu är avslutat har vi idag utvärderat det tillsammans. Eleverna har svarat på en utvärdering som jag skapat i ett google-formulär och som jag sedan sammanställt. För att se resultaten kan du kika nedan.

Jag vill poängtera att resultaten måste läsas med bakgrund av att eleverna går höstterminen i ettan och det är första gången vi genomför en sådan här typ av utvärdering. Viktigt att veta är också att det är jag som skapt utvärderingsdokumentet. Det innebär att, även om jag försökt att inte vinkla frågorna, så måste vi ta hänsyn till hur frågeställningarna är utformade i en analys av resultaten. I frågan om ”vad som varit bra med lekprojektet” har jag valt alternativ utifrån syftet med projektet. I frågan om ”vad som ej varit bra med lekprojektet” har jag valt alternativ utifrån de klagomål som eleverna kommit med under projektets gång.

Föräldrar har också pratat med eleverna hemma och mailat in utvärderingar till mig under projektets gång.

Vi kan se att det finns en del att arbeta med, men att projektet till stor del varit uppskattat och gett positiva effekter. Jag ser fram emot att testa det igen med eleverna, efter en genomgång av statistiken, med modifieringar vi gemensamt kommer på för att bygga bort de negativa effekterna projektet haft. Jag som lärare kan varm rekommendera detta – det har varit lärorikt för mig och jag upplever att vi har skapat ett gemensamt språk för att tala om hur vi är med varandra, hur vi leker och för att reda i konflikter.

Om du har svårt att se informationen, klicka här för att få upp i nytt fönster.

(Utvärderingen har ej varit anonym men är här anonymiserad.)

BauWow – musikvideo med Baui och 07orna

Nu har den kommit – musikvideon som 07orna varit med och spelat in! Superkul!

Musikvideon gjorde vi tillsammans med Superrara Silversara och Beppe Singer – tack till er för en jättekul dag och rolig musikvideo!

Kika på musikvideon här:

 

Träna alfabetet och avkodningen med appar

Här kommer några tips på bra appar att träna bokstäver och avkodning med, för de som precis ska lära sig läsa eller precis har börjat läsa. Det är rena ”färdighetsträningsappar”. Samtliga appar länkas till deras recensioner på skolappar.nu.

happilaser

 

Happi läser – För ljudande nybörjarläsare

 

abcspelet

ABC-spelet – Ett komplement vid första läsinlärningen

 

laskoden

Knäck läskoden – Träna bokstavsljud på ett lustfyllt sätt

 

 

 

bornholmslek

 

Bornholmslek – Språklekar á la Bornholmsmodellen

 

lyssnaochlas

Lyssna och läs – För den första lästräningen

 

bokstavspussel

 

 

 

 

Bokstavspussel – Ljuda ihop ord i första läs- och skrivinlärningen

bokstavslek

 

Bokstavslek – Lärande lek med ljud, bokstäver och ord

 

lasochforsta

 

 

 

 

Läs och förstå – Öva läsförståelse

Flippat föräldramöte

Kära föräldrar

Nu är det knappt en vecka kvar tills det är dags för föräldramöte. Tisdagen den 9/9 träffas vi klockan 18.00 i matsalen. Där kommer alla föräldrar som har elever i årskurs 1-3 att få gemensam information av rektor och biträdande rektor samt en presentation av pedagoger i arbetslaget. Efter samlingen i matsalen kommer fritids att informera om sin verksamhet på respektive avdelning och efter det träffas vi i klassrummet. Senast 20.00 ska mötet vara slut.

Effektiva och deltagande möten hoppas jag att ni alla uppskattar. För att föräldramötet inte ska bli information i monolog så skickar jag här ut information som jag önskar att ni tar del av innan mötet. Under mötet får vi sedan chans att samtala och ställa frågor som kanske kommer upp när ni läser informationen. Det här sättet att hålla mötet på kallas inom skolan för ett ”flippat” föräldramöte. Mer om det kommer jag att berätta om på mötet.

Om det är något ni önskar ta upp under föräldramötet, något som intresserar just dig särskilt eller något du skulle vilja fördjupa dig i? Skriv en kommentar på detta inlägg och berätta vad, eller mejla mig, så kommer jag att ta med det i planeringen.

Uppdrag

Under föräldramötet kommer vi att samtala om vilka förväntningar vi har på varandra. Vad har du för förväntningar på mig? På skolan? På ditt barn? Och jag kommer att berätta vad jag har för förväntningar på dig som förälder.

Jag önskar att du funderar över dina förväntningar så att du kan redogöra för dem under föräldramötet, både i mindre grupp och stor grupp.

Innan föräldramötet kan du börja med att fylla i dina förväntningar på mig via tjänsten Answergarden, på denna länk.

Nedan kommer mer info inför mötet: 

Vad gör vi i skolan?

Svenska skolan styrs av en läroplan som kallas LGR11. Läroplanens kapitel ett och två handlar om skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.

(Vid intresse kan kapitel ett och två läsas här.)

Kapitel tre innehåller samtliga ämnens kursplaner. Där hittar du bland annat kunskapskraven för alla ämnen.

Från och med första klass finns det reglerat vad eleverna ska lära sig och vad de måste kunna. Kunskapskrav finns utskrivet för varje stadie, i årskurs tre, sex och nio. Det innebär att eleverna i årskurs ett, två och tre siktar mot och bedöms efter kraven i trean.

Läsning och läxor

Läxors vara eller icke vara är ofta en omdebatterad fråga. Det finns ingen forskning i dag som stödjer läxor. Det vi däremot vet är att vi blir goda läsare om vi läser mycket och ofta. Läsning kräver träning. Barn som omges av en läsande miljö och får goda läsande förebilder brukar ha lättare att bli en god läsare. Här behöver skolan och hemmen ta ett gemensamt ansvar. Se till att läsa högt för era barn, även om de kan läsa själva. Låt dem läsa för er och samtala om texterna tillsammans.

Jag kommer inte att skicka hem många läxor, då jag menar att det mesta skolarbetet ska vi klara av i skolan. Men just läsläxa och läxor som till exempel träning av tiokamrater, multiplikationstabeller (senare även glosor) och liknande kommer eleverna att få med sig hem ibland. Det kan även hända att eleverna får ett uppdrag i läxa vid något tillfälle, om vi arbetar med något tema i till exempel So eller No. Det kan vara läxor som till exempel ”Ta reda på vad ni sopsorterar hemma”.

Jag har en liten önskan: att ni alla ser till att skaffa lånekort på biblioteket i Skogås till era barn. Detta så att vi ska kunna låna e-böcker och läsa på våra iPads. Lånekort inklusive pinkod behövs.
Här är en länk med en guide på hur det går till. 

ASL

ASL står för Att Skriva sig till Läsning. Denna metod handlar, precis som det låter, om att lära sig läsa genom att skriva. Det är en relativt ny metod som låter oss ta oss an skriv- och läsundervisningen på ett helt annorlunda sätt jämfört med mer traditionella metoder. Några av tankarna med metoden är att undanröja hindren som kommer med att skriva för hand, då motoriken kan blocka eleverna från att få flyt i sin skrivning. Eleverna skriver egna texter som de sedan använder för att öva bokstavsljud och den språkliga medvetenheten. Genom att eleverna läser sina egna texter har de en helt annan förförståelse jämfört när de läser andras texter och läsundervisningen kan bygga på den läsförståelsen.

(Om du vill kan du läsa mer om ASL här.)

iPad

Eleverna arbetar med 1:1, som innebär en iPad per elev. Arbetet med digital teknik i undervisningen skapar nya möjligheter att fördjupa och förlänga lärandet. Jag har skrivit mer om detta här, för er som är intresserade.

Vill du ha tips på bra appar för att lära? Då rekommenderar jag skolappar.nu. Där kan du söka på appar indelat efter både ämne och ålder och du får en recension av appen.

FAQ

Nedan har vi listat några vanliga frågor och svar på dessa (Frequently Asked Questions). Eleverna har också fått hem en folder förra veckan där ni kan hitta all viktig information.

Frånvarorapportering

Om en elev är sjuk måste ni föräldrar sjukanmäla eleven VARJE DAG till Skola24. Det räcker alltså inte att bara göra en sjukanmälan första dagen. Detta behöver ni göra innan 07.45 samma dag som eleven kommer att vara frånvarande. Det är mycket viktigt att ni anmäler sjukfrånvaron i tid i skola24. Om ni ej anmält frånvaron måste vi ringa hem för att dubbelkolla varför eleven ej kommer till skolan. Detta för att försäkra oss om att det inte hänt eleven något på väg till skolan.

Eftersom vi står själva i klassrummet är det ytterst viktigt att ni sjukanmäler i tid. När ni ej gör det blir vi tvungna att gå ifrån klassen för att ringa, vilket vi hoppas att slippa göra. Tiden i klassrummet är värdefull och det är viktigt att vi kan komma igång med undervisningen direkt på morgnarna.

Ledigheter

Eleverna kan beviljas ledighet i upp till tio dagar på ett läsår. Läraren kan bevilja 5 dagar och rektorn ytterligare 5. Ledighet bedöms från fall till fall, där hänsyn till elevens kunskapsutveckling är den viktigaste faktorn. På Edboskolan anser vi att eleverna ska vara i skolan under ordinarie skoltid och vi är därför restriktiva med att bevilja ledighet.

Föräldrar i skolan

Föräldrar får förstås gärna besöka verksamheten. Om det inte passar säger vi till. Räkna med att få bidra på olika sätt när du besöker oss. Vi tar tacksamt emot initiativ som stärker lärandet och gör skolan och skolgården bättre.

Saker att tänka på

Att skicka med extrakläder med eleverna, ifall de blir blöta eller det sker en olycka som gör att de behöver nya kläder.

Att skicka med en mugg/flaska med namn på, som de kan ha vatten i. Eleverna blir ofta törstiga både under raster och under lektionerna.

Att skicka med inneskor, så att eleverna slipper bli kalla och blöta om fötterna.

Att alltid ha kläder efter väder på plats. Vi är ute, även om det regnar, även när det snöar. Skor, vantar, mössor, regnkläder, extra tröjor – klä ditt barn efter väderlek!

Mötets agenda

(Kan komma att fyllas på)

1. Gemensam information i matsalen för åk 1-3.

2. Fritids informerar.

3. Kort presentation (i klassrummet).

4. Frågor från föräldrarna.

5. Eventuella önskemål från föräldrar.

6. Våra förväntningar. Vi samtalar i grupper och gör instick i helgrupp.

7. Appar

8. Tack för i kväll!

 

Här kommer ett kort klipp som ni gärna får ta del av, som utgångspunkt för ett gemensamt förhållningssätt:

 

Tillsammans lyckas vi långt bättre än var för sig!

Vi ses snart!

Uppdatering:
Här kommer presentationen för kvällen.

Tack till Magnus Blixt och Skapaskolan för inspiration.

Sommarbrev till klassen

Innan jag gick på semester skickade jag ut ett mejl till elever och föräldrar i min blivande klass. Nu är det snart dags att mötas – som jag har längtat. En och en halv vecka kvar. Tills vi ses lägger jag ut delar av brevet här:

Kära elever och föräldrar i blivande 1B
Här kommer ett litet brev från framtiden.

Jag har fått ynnesten att bli klasslärare i 1B och jag ser verkligen fram emot att få arbeta tillsammans med er.

Kort om mig:
Ann Hultman Jakobsson heter jag. Jag klev för första gången innanför Edboskolans dörrar hösten 2007. Då var jag journalist, ganska nyinflyttad till Stockholm, och på jakt efter något nytt. Idag är jag legitimerad lärare i åk 1-6 och ämnena matte, svenska, no, so, engelska och jag har varit på skolan i sju år, där jag har arbetat med lågstadiet, mellanstadiet, Förberedelseklass samt som IKT- pedagog (arbete med att förankra digital undervisning på skolan).

Precis som ni i sommar doppat tårna i vattnet innan ni slänger er i, ska vi också ta oss an ettan till hösten. Vi ska ge oss tid att lära känna varandra (även om ni känner varandra så är jag ny för er och ni för mig), att fundera över varför vi går i skolan och vad skolan kommer att handla om. Hur skapar vi en bra miljö tillsammans, där vi alla känner oss trygga, mår bra, lär oss bra och en plats som vi längtar till? Vad har vi för förväntningar på varandra? På skolan? Vad har vi för önskningar, drömmar och förhoppningar? Allt det här och lite till hoppas jag att vi ska få ta reda på om varandra.

Vi kommer också att arbeta med iPads i klassen. I våras körde vi igång med en satsning på skolan, som är en satsning som bestämts på kommunnivå, där vi började utrusta klasser med så kallat 1:1. Och till hösten kommer även vår klass att få 1:1. Vilken tur vi har! Med digital teknik kommer vi att kunna fördjupa lärprocessen och ge oss ut i världen med nyfikna ögon, för att lära oss på ett sätt som inte var möjligt innan.

Men nu ska vi ha lov och semester! Nu ska vi skapa härliga sommarminnen, bli blå på knäna, bli blå om läpparna och prickig i ansiktet. Skapar du något speciellt sommarminne som du vill berätta om till hösten? Ta med dig en sak, ett foto, en pryl, en snäcka, ett vykort, ett minne till klassen, så ska vi göra något roligt med det! 🙂

Gör nu en fantastisk sommar. Ät mycket glass, bada och njut av både regn och solsken.

Vi ses i höst.
Med vänlig hälsning,
Fröken Ann

P.s.

Om du är lite nyfiken på några av sakerna vi kommer att arbeta med i höst kan du kika in på http://www.frökenann.se.
Må så gott!