1:1 info till hemmen

Under förra läsåret drog vi igång med 1:1 klasser. Jag har fått en del frågor om hur våra kontrakt är utformade samt vilka lärdomar vi gjort hittills, vad gäller det rent tekniska handhavandet. Är du intresserad av att se avtalen kan du kontakta mig via mejl, så skickar jag dem till dig Här kommer lite info, som jag valt att belysa extra i min kontakt med föräldrar och elever.

Bra att veta är också att vi har valt att alla elever som arbetar med 1:1 har sina personliga konton på sina iPads. Konton som skapas av föräldrarna och eleverna.

* Alla elever behöver ett Apple-id kopplat till sin iPad. Detta Apple-id kan vara ett befintligt eller så skapar ni ett nytt. (Här finns åldersgräns.) Viktigt att tänka på här är att eleverna måste ha tillgång till lösenordet för Apple-id, så att de kan uppgradera, ladda ner gratisappar etc. i skolan.

* Varje elev behöver en mejladress som kan vara knuten till iPaden. Detta för att kunna skicka in uppgifter. Mejlen behöver inte vara elevens egna (det finns en åldersgräns hos mejlleverantörerna) men kom ihåg att både elever och vuxna i skolan som hanterar iPaden kommer att kunna läsa mejlen. Det är därför viktigt att det inte är en adress ni vill ska vara privat.

* Om ni inte vill att eleverna ska ha tillgång till lösenordet till mejlen kan ni ge mig dessa uppgifter på en lapp, så skriver jag in dem när vi startar igång iPadsen. Det innebär då att ni ska vara bekväma med att jag har sett lösenordet.

* Vi behöver förvara lösenorden på lämpligt sätt i skolan, ifall det skulle glömmas bort. Det är också anledningen till att vi rekommenderar Apple-id som ej har ett kontokort kopplat till sig. Det går att skapa Apple-id utan kontokort. Vill ni kunna köpa appar så kan ni köpa iTunes presentkort och lägga in. På så sätt har ni en kontrollerad summa på kontot som aldrig kan överstigas. Detta är att rekommendera, inte minst för att en del appar är ”köp inuti- appar” där det kan gå tokigt och bli mycket dyrt om eleverna inte förstår vad de gör.

* Tänk på att inte välja för svåra lösenord till Apple-id (eller mejlen om eleverna ska kunna hantera dessa själva). De ska så klart inte vara för lätta heller, men för svåra gör det svårt för eleverna att hantera.

* Skolan kommer aldrig att kräva att elever köper betalappar på sina privata konton.

* Användaruppgifter som användar-id och lösenord till mejlkonton och Apple-id måste finnas i skolan senast xx-xx-xx för att eleverna ska kunna komma igång med sina iPads. Ta ställning till huruvida ni känner er bekväma med att jag har tillgång till användaruppgifter eller ej samt om ni vill att eleverna ska ha tillgång till lösenorden för mejlen. Fyll sedan i talongen nedan och skicka med eleverna eller ge till mig. Vi kommer att starta iPadsen för alla elever där vi har uppgifter. Om någon glömmer så startar vi igång dennes iPad så fort uppgifterna finns tillgängliga.

* Om det är svårt att få till dessa konton hemifrån kommer jag att finnas tillgänglig xx-xx-xx för att hjälpa till med detta, vid behov! Då kommer jag att se till att det finns resurser i klassrummet, efter skoltid, så att ni kan komma och få hjälp. Om du/ni vill få hjälp behöver du meddela mig att du kommer, samt ungefärlig tid (efter xx.xx). Jag kommer alltså bara att finnas på plats om du/ni hört av er, så jag vet att det finns behov.

 

(På denna talong skrivs endast lösenord in. Apple-id skrivs i avtalen. Detta för att ej förvara alla uppgifter på samma plats.)

Fwd__Viktig_Info_från_Edboskolan_-_frokenann_gmail_com_-_Gmail

 

 

Annonser

Den siste appagogen

Vad är en IKT-pedagog egentligen?
Det har varit ett hett ämne i de diskussioner jag deltagit i på de två senaste pedagogiska pubarna i Stockholm.

Ibland är det lättare att definiera något om man definierar motsatsen. Är motsatsen till en IKT-pedagog en papper- och penna-pedagog?

Ja, till viss del skulle jag vilja hävda det. Inte motsatsen som i ”antingen eller” men kanske i den benämningen att om man inte börjat integrera IKT i undervisningen så är chansen stor att man mest använder verktygen papper och penna fortfarande.

Vad står IKT-pedagogik för då? Tja, förkortningen står för Informations- och KommunikationsTeknologi. (I:et står alltså INTE för iPad!) Och för min del så är min specialité varken I:et eller T:et, snarare K:et. Jag är rätt haj på sociala medier, eftersom att jag använder sociala medier mycket för alla aspekter av mitt liv. As simple as that!

En tendens jag märker sedan jag börjat arbeta som IKT-pedagog i höst, är att jag tenderar att bli sedd på som en ”app-pedagog”. Människor i min omgivning tror att jag är expert på appar. Och för mig verkar det oerhört märkligt. Varför ska jag förklara nu.

När jag vet vad jag ska göra, då kan jag börja söka verktygen för mitt mål. Om jag först dyker ner i verktygslådan och plockar upp en hammare och sedan går runt för att se vad som behöver göras – då är risken stor att jag står och skruvar med en hammare. Och det är ju knappast varken önskvärt eller effektivt.

Om jag vill att mina elever ska lära träna på att formulera sig muntligt i argumentationer, då kan jag inte börja med att ge dem en penna och ett papper. Då är det förmodligen ett helt annat verktyg jag vill åt! Och på samma sätt fungerar de med IKT-verktygen!

Så när någon säger till mig att de vill få iPads till eleverna i klassen är min första fråga; Vad ska du ha dem till? Standardsvaret är då; Jag tänkte du kunde tipsa mig om appar jag kan använda. Varpå jag kontrar med frågan; Vad är det du vill göra? Och om det inte blir helt tyst och konversationen slutar där så brukar det nu låta så här; Jag kan ju inte detta så bra så jag tänkte att du kan visa mig vilka appar som är bra att använda.

Jag menar nu inte att slå ner på de som säger så här – jag tycker till och med att dessa frågor och svar mer eller mindre är naturliga för hur vi människor fungerar. Problemet jag ser är istället att vi faller i fällan allt för ofta, både vi IKT/IT-pedagoger och skolledare. Och så står vi där med massor av IT/IKT-pedagoger i svenska skolor som snarare skulle kunna titulera sig appagoger istället! Vi tappar så bort oss i denna irrgång och när frågan så sår för dörren; Vad gör en IT/IKT-pedagog egentligen?, då har vi inget svar på den frågan.

För mig är en IT/IKT-pedagogs främsta uppgift att arbeta bort sin egen betydelse! Jag ska med andra ord göra mig själv arbetslös, först då har jag lyckats! Det är inte acceptabelt att inte integrera modern teknik i undervisningen idag. Det vore som att vi skulle sluta läsa böcker eller skriva med papper och penna. Att kunna använda IKT-verktygen är ett måste i dagens samhälle och därför måste skolan se till att vi skapar arbetsprocesser där eleverna utvecklar dessa kunskaper. IKT är alltså inget eget ämne, det är verktyg som används i det dagliga livet, integrerat med allt annat vi gör, och som lärs in via arbetsprocessen.

Det är skrämmande att det är okej att säga saker som; Jag är inte intresserad av IKT och Jag är inte så bra på det här, som lärare i dagens skola. Ingen kommer att acceptera att jag, som No-lärare, säger; ”Jag är inte så intresserad av Kemi, jag kan det inte så bra.”. Varför är det accepterat när det kommer till lärare?
Åter igen vill jag poängtera att jag inte vill lägga eller lägger skuld på enskilda individer och lärare här! För se på vilket företag som helst, när ny teknik kommer låter de sin personal få fortbildning på detta. Och TID till fortbildning! Men, jag vill också poängtera, att argument som ”Jag har ingen lust”, ”Jag gillar inte” o.s.v. fungerar inte. För då gör vi inte vårt jobb!

”Det är så lätt för dig Ann för du är ju intresserad av datorer och sådant där.” brukar det låta. Jag kan tala om för er att jag är inte ett dugg intresserad av teknik! Jag tycker faktiskt att det rent tekniska är riktigt ointressant! Däremot är jag intresserad av vad tekniken kan göra för mig, hur jag kan använda tekniken för att underlätta min vardag och fylla mina syften. Det borde vi alla vara intresserade av. Och om alla vi vuxna bar den nyfikenheten gentemot den ”nya” tekniken, så kanske vi skulle sluta säga saker som ”Tevespel är inte bra för dig.” till våra barn. Då kanske vi skulle intressera oss mer för vad de egentligen gör när de spelar tevespel och fråga oss vad de får ut av det som gör att de blir så uppslukade och intresserade av att göra det. För tänk om vi skulle kunna lära oss något av teknikens sätt att motivera våra barn! (Ärligt talat, när sa du senast åt ditt barn att sluta leka så mycket? Är det inte just leka de gör när de spelar sina tevespel?!)

Och då är vi tillbaka till den springande punkten; Vad är det vi vill uppnå med användandet av IKT-verktygen?

Om jag vill att mina elever ska använda till exempel iPads i undervisningen, då behöver jag först definiera för mig själv Varför jag vill det. Vad vill jag att iPadsen ska bidra med? Hur integrerar jag målen i ämnet/ämnena med målen för användningen av iPads? Vilka didaktiska fördelar ser jag med iPads-användningen? Är det presentationsformerna som är målet för iPadsanvändningen, så att eleverna lätt kan åskådliggöra och presentera samt sprida sina verk? Är det processen med formativ bedömning som kan underlättas med hjälp av iPads, då eleverna ska ge feedback på varandras texter? Är det synliggörandet av arbetsprocessen och de metakognitiva förmågorna jag önskar att tekniken skall underlätta med? Vad är mitt mål? Vad vill jag att eleverna ska lära sig genom att använda iPads?

Och en sista reflektion; Eftersom det står i läroplanen att eleverna skall bekanta sig med tekniken och kunna behärska den så är det ofta som målet med teknikanvändningen i undervisningen får rättfärdiga sig själva. Det blir liksom själva målet med användningen. Min erfarenhet är dock att detta är ett alldeles för lågt ställt krav för dagens elever. Eleverna kan många gånger mycket mer om verktygen än vi vuxna kan. Och med så låga krav blir det lätt ostimulerande för eleverna och det är risk att de börjar utforska andra saker på ex. iPaden än det som var tänkt (så klart intressant i sig men tyvärr blir det då ofta en kamp mellan lärare och elev som handlar om de planerade kunskapsmålen). Därför är det viktigt att även här precisera vad vi menar. IKT-teknik är ett smalt begrepp på verktyg med stor spännvidd så det gäller att definiera vad mer exakt vi vill att eleverna skall lära sig mer om. Utvärdera vad eleverna kan för att ta reda på vad de behöver utmanas mer i. Fråga dem vad de skulle vilja lära sig mer om. Finns det någon del av informations- och kommunikationstekniken som de ej är bekanta med än? Och kan detta integreras med övriga kunskapskrav i ämnet/ämnen?

En IKT-pedagog för mig är en person som handleder lärare och elever, utifrån deras visioner, om hur IKT-verktygen kan möjliggöra och underlätta. Det kan handla om att tipsa om en app som är bra för träning av multiplikationstabellen, om eleven och/eller läraren efterfrågar just en app där man kan träna multiplikationstabellen. Det kan också vara så att en IKT-pedagog säger; ”Det behöver du varken en iPad eller en dator till! Det blir mycket smidigare om du gör så här!”.

Självklart måste en IKT-pedagog kunna presentera olika möjligheter med IKT-verktygen, om hen möter någon som inte har en aning om vad en iPad, dator och internet är. Men i grunden gäller det att hitta sitt eget syfte. För de allra flesta aktiviteter som IKT-verktygen möjliggjort för oss kunde vi göra redan innan. Det är bara det att vi nu kan göra dem på lite andra sätt. Bortom tid och rum. Och utan papper och penna.

Vad är din vision?

20131002-132627.jpg

Rastverksamhet Kick-Off 14/8 -13

Idag fick jag möjlighet att försöka inspirera arbetslag F-3 på skolan för att kicka igång vår nya rastverksamhet. Vi har omorganiserat oss på skolan med den ledande tanken att rätt person ska vara på rätt plats. Hela tanken rastVAKT tas bort och lärarna kommer att resursa och samverka mer i varandras klasser inom laget medan fritidspersonalen kommer att arbeta med lärande på rasten. Vi stärker lekens betydelse och skapar tryggare miljöer. Vi på lärande hela dagen och tar vara på de olika miljöerna och möjligheter det erbjuder.

Jag är så glad och inspirerad för att vi omorganiserat och skapat möjligheter för detta. Jag ser hur vi bygger en skola för barnen! Riktigt roligt att få gå in i ett lärår med dessa fantastiska möjligheter som ligger för våra fötter. Hoppas ni alla arbetskamrater känner likadant.

Jag vill tacka Olof Jonsson, Hadar Nordin, Åsa Anevik, Micke Andersson och Jessica Sjöblom för all inspiration ni skänker, i dialog, i podcast, i bilder, överallt där ni väljer att dela med er! Olof, dina fina bilder passade utmärkt i min presentation för att visa hur viktig rasten är! Tack!

Här kommer nu lite länkar till saker som nämndes under morgonen.

Olof Jonssons blogg olofjonsson-lekrum.se

Olof Jonssons podcast kan du lyssna på här (från 10minuter.se)

Facebookgruppen Rastaktivisterna

fritidspedagogik.se

lekarkivet.se

Fritidspedagoger på Twitter:

Hadar Nordin @Fritidspedagog
Olof Jonsson på Twitter : @Lekrum

Åsa Anevik @FrokenAsaA

Micke Andersson @lekarkivet

Jessica Sjöblom @jessicasjoblom

Lyssna också på Jessica Sjöbloms 10minuter här.

Nu kör vi!

Lärarnas kick off ht 13

I måndags fick jag chans att hålla en inspirations kick off för skolans personal. Här kommer länkarna till klippen jag visade då:

Film 1 – Digital Natives

Film 2 – Suli Breezy Spoken Word om utbildning och bildning

I tisdags hade vi också en föreläsning med utvecklingsledare Peter Nyberg vid Huddinge kommun. Han gav oss en översikt av aktuell skolforskning just nu. Det som imponerade mig allra mest var Nybergs skickliga balans när han resonerade om forskningsresultat, tolkningen av dem samt användningsområden.

Jag tweetade under föreläsningen, om saker jag tyckte var extra intressant eller anmärkningsvärt. Tweetsen ligger under #edbos.

Nyberg tipsade också om Rektorsakademin.

Må gott!

Google & molnet

Google erbjuder riktigt bra, kostnadsfria arbetsverktyg som är helt nätbaserade. Inlägget skulle kunnat döpas till Google – enkärlekshistoria för det är mycket med hjälp av dessa verktyg jag lyckats dra igång de projekt jag gjort. Utan Google hade jag aldrig klarat min distansutbildning på lärarhögskolan!
Här kommer några saker jag tycker är bra att använda.

1. Google Chrome
Google Chrome är en webbläsare, alltså något du använder istället för till exempel Internet Explorer, Firefox eller Safari. Den är snabb och användarvänlig och funkar på alla plattformar (vad jag vet). Google Chrome har bra fliksystem, där du även i telefonen kan ha oändligt många flikar. Och när du skapar dig en användare och är inloggad på dina olika enheter så finns allt samlat. T.ex. alla dina bokmärken samlas i din Chrome-användare och du kommer åt dem var du än är, på vilken enhet du än använder.
En annan fördel med Chrome är att du kan ha olika användare, alltså olika inloggningar. Jag har till exempel en privat och en jobb. När jag plockar upp min jobbanvändare så kommer flikarna jag vanligtvis använder på jobbet upp. Samma sak med bokmärkena. Och när jag tar upp min privata kommer andra saker upp. Smidigt tycker jag, som gillar att hålla isär saker.
Så alltså; ladda ner, skapa användare och lägg sedan upp dina favoritsidor som flikar så att de sidorna öppnas direkt varje gång du öppnar din webbläsare med din inloggning.

Ladda ner Google Chrome här.
(Om du skapar en användare här gäller samma användare för tjänsterna nedan. DU behöver då alltså inte gå in och skapa nya användare utan kan börja utforska direkt!)

2. Gmail
Personligen älskar jag gmail. Det är snyggt med sin egen personliga domän men jag tycker aldrig att de mejladresserna fungerar lika bra som gmail. Så, skaffa dig en gmail helt enkelt. Använd ditt eget namn, eller så nära ditt eget namn du kommer. Ett annat alternativ är att du använder ett alias som du använder som användarnamn på nätet. Ett alias som identifieras med dig. T.ex. ditt Twitteralias. Mejladresser ska vara lätta att komma ihåg och är en del av ditt personliga varumärke! Det ska se seriöst ut helt enkelt!
Vill du sedan koppla din gmail till din jobbadress så är det inga problem. Det gör du lätt under inställningar. Men tänk på att det kan vara skönt att inte ha jobbmejlen på när man är ledig och då kan alla andra nå dig på din privata gmail istället.

Skapa en gmail här.

3. Google Drive
Nu när du nu har en användare på Google så har du också tillgång till Drive. Drive erbjuder helt webbaserade tjänster som till exempel ordbehandling, kalkylblad, enkäter med mer. Det fina med dessa, jämfört med de du har installerade på din dator, är att de inte tar utrymme på din hårddisk, du kommer åt dina dokument överallt, du kan skapa dokument i realtid med andra och du kan välja att dela dokument med andra lite som du vill med några enkla knapptryckningar.
Låt oss säga att dina elever har en egen Google Drive. De kan påta på med sina texter. Elev 1 vill gärna ha feedback så hen delar sitt dokument med elev 2 och elev 2 får dokumentet direkt i sin Drive och blir varse det eftersom det kommer ett mejl om delningen till dennes gmail. Elev 2 kommentarar, samtidigt som elev 1 är inloggad i dokumentet, och de diskuterar ändringar tillsammans. När elev 1 tycker sig vara färdig med sitt dokument delar denne det med dig och du får det i din Drive. Du skriver kommentarer och skickar skickar ett mejl som berättar att du gett feedback. Så kan ni hålla på så där. Utan ett enda USB-minne eller krångliga nätverksinloggningar från skolan. Var ni än är just då.
Och nästa dag startar du ett drive-dokument som du delar med ditt arbetslag och så samskapar ni planeringen för nästa tema via webben. Utan fysiska möten. Bara så där.

Utforska Drive här.

4. Google+ Hangout
Så nu när jag talat mig varm om att slippa möten så ska det ju ändå sägas att möten kan vara bra. Och då är Hangout fantastiskt. Ring via nätet med eller utan bild, från din telefon, dator eller platta. Slipp tid- och rumshindren och arbeta när det passar er bäst helt enkelt.

Hur du gör för att använda Hangout kan du läsa mer om här.

Ovan är lite tips och idéer – mer en inspiration än en användarguide. För att lära dig verktygen behöver du börja använda dem. Testa dig fram! Våga! Det enda du behöver tänka på är lite netikett – lägg inte ut saker som ingen får se ifall du inte är helt säker på användandet än. Bara ifall. Men börja använda. Det är trots allt ganska sällan våra saker är hemligstämplade! 😉

Och ett sista tips: när man inte vet hur man ska göra är ju Google perfekt! Söker du på ditt problem finns det ofta tusen personer innan dig som har haft samma och massor med vänliga själar som hjälpt till att lösa problemet. Bara att läsa sig till det! Som vilken användarmanual som helt. Oftast enklare bara 😉

Kör hårt!

20130810-164047.jpg

Twitter

För den oinvigde kan det vara svårt att förstå hypen kring Twitter. Denna mikroblogg bygger på att man ingår i ett sammanhang. Det vill säga, du behöver följa människor för att ha något att läsa och du behöver människor som följer dig för att underlätta diskussionerna. Därför behöver du också ganska snabbt hitta människor att börja följa, så fort du startat upp ditt konto.

Basen på Twitter är 140 tecken, @ före alla namn (ex. mitt Twitteralias är @frokenann) och # kallas för hashtag och det används framför olika diskussionsämnen (ex. #skolchatt som pågår varje torsdag). Alla @ är personer du lägger till på en lista och följer. De kommer sedan upp i ditt flöde. # kan du klicka dig in på för att se flödet för just det ämnet. Det finns också DM (DirektMeddelande) för att skicka privata meddelanden till någon. För att kunna skicka ett DM måste denna person följa dig.

Det var Twitter i korthet. Vi du läsa mer så kan du läsa Skolverkets twitterskola.

Här är några tips från mig:

1. När du skaffar ett användarnamn på Twitter, alltså ett @, är det bra om det inte är för långt. 140 tecken kan vara svårt nog att hålla sig till när samtalen tar fart så du vill inte fylla alla tecken med ett alias. Tänk också på att använda ett namn som du kan använda som användarnamn på fler platser – twitternamnet blir lätt ett varumärke.

2. Lägg till en profilbild ganska snabbt, skippa ägghuvudet (Twitterskola defaultbild ser ut som ett ägghuvud). Dels för att det är kul att kunna hitta varandra i eventuella folkvimmel man kan mötas på men också för att Internet är fulla av anonyma troll som inte vill stå för sina åsikter. De har vi fått nog av. Internet är inte ett medie att gömma sig bakom, det är inte i overkligheten, det är högst verkligt. Så ta på dig ditt bästa sociala jag och skaka hand ‘öga mot öga’ 😉

3. Skapa en profil och berätta vem du är. Jag är genuint nyfiken på vem jag pratar med. Många gånger, när jag är ute och letar efter nya att följa, möter jag ägghuvuden och människor som inte har skrivit en profil. Utan profil vet jag ju inte varför jag borde följa just dig! Och ägghuvuden vet du vad jag tycker om redan 😉

4. Till höger, lite längre ner här i min blogg, har jag en länklista. Där har jag bland annat länkat till lite olika twitteralias (@) samt lite olika bra # att följa. Ta en titt och kör igång!

Lycka till!

20130810-154832.jpg

Min vision ht -13

På måndag startar höstterminen 2013 för mig, och det innebär ett helt nytt och spännande uppdrag. Jag har arbetat som klasslärare på lågstadiet men kommer från och med terminsstart att arbeta som IKT-pedagog på 40 procent och i åk fyras lärarlag resterande 60 procent.

IKT-uppdraget är något alldeles nytt för mig och det har varit en blank sida från det att jag fick frågan om tjänsten. Jag har funderat mycket på hur jag skulle vilja att en sådan tjänst ser ut och kommit fram till några saker:

1. Jag vill inte kallas IT-pedagog. Inte för att jag har något emot IT-pedagoger utan snarast för att det allt för ofta kopplas samman med sladdar och hårdvara (trots pedagogepitetet). Egentligen vill jag inte heta IKT-pedagog heller, av samma anledning, men i brist på annat så blir det bäst.

2. Jag tänker mig en tjänst där jag fungerar som en visionär och möjliggörare. En specialpedagog med inriktning mot IKT. Mina kollegor och eleverna på skolan får komma med sina visioner. De får komma och säga ”Det här skulle jag vilja göra!” och så ska jag lösa det. För enligt mig måste visionerna alltid komma först. Verktygen kommer sedan! Jag kommer med lösningar, är med i planeringsprocessen, agerar bollplank, är med i uppstarten, sedan går jag vidare till nästa. Så återkommer jag när det är dags för utvärdering, så klart med ett nyfiket öra under hela processen!

Självklart har jag lite egna visioner och mål i min nya tjänst. Jag tänker först och främst rikta in mig på mina kollegor, hjälpa dem som vill och behöver att hitta verktyg som kan underlätta för dem i deras vardag. Här kommer några försiktiga visioner fram till jullovet:

* 70 procent av alla kollegor ska ha skapat sig ett Twitterkonto innan jul och 50 procent av dem är aktiva deltagare i det kollegiala utbytet som pågår i det vi kallar det utvidgade kollegiet.

* 100 procent av kollegorna använder Google Chrome som standardwebbläsare med egen inloggning och till detta så klart även Google Drive. Agendor för möten samskapas i drive-dokument, protokoll delas via driven och några arbetsmöten har till och med hållits via Google Hangout.

* Minst en klass använder fullt ut Googles tjänster tillsammans. De har en egen gmail, en drive, egen inloggning via Chrome.

* 100 procent av alla klasser har en klassblogg som används både till skolarbeten och arbetet kring dessa samt till kommunikation med hemmen. Eleverna publicerar sina egna arbeten, kommenterar på varandras, skriver sina egna veckobrev och utvärderar sitt skolarbete via bloggen. Föräldrarna är engagerade och deltar i dialogen där, precis som alla andra så klart.

Ja, detta var några små steg som jag hoppas att vi lyckas med innan jullovet. Nu är det bara en sak kvar att säga – kör hårt!

SignFrokenAnn