Utvärdering av lekprojektet med 07orna, ht 2014

Annonser

Den siste appagogen

Vad är en IKT-pedagog egentligen?
Det har varit ett hett ämne i de diskussioner jag deltagit i på de två senaste pedagogiska pubarna i Stockholm.

Ibland är det lättare att definiera något om man definierar motsatsen. Är motsatsen till en IKT-pedagog en papper- och penna-pedagog?

Ja, till viss del skulle jag vilja hävda det. Inte motsatsen som i ”antingen eller” men kanske i den benämningen att om man inte börjat integrera IKT i undervisningen så är chansen stor att man mest använder verktygen papper och penna fortfarande.

Vad står IKT-pedagogik för då? Tja, förkortningen står för Informations- och KommunikationsTeknologi. (I:et står alltså INTE för iPad!) Och för min del så är min specialité varken I:et eller T:et, snarare K:et. Jag är rätt haj på sociala medier, eftersom att jag använder sociala medier mycket för alla aspekter av mitt liv. As simple as that!

En tendens jag märker sedan jag börjat arbeta som IKT-pedagog i höst, är att jag tenderar att bli sedd på som en ”app-pedagog”. Människor i min omgivning tror att jag är expert på appar. Och för mig verkar det oerhört märkligt. Varför ska jag förklara nu.

När jag vet vad jag ska göra, då kan jag börja söka verktygen för mitt mål. Om jag först dyker ner i verktygslådan och plockar upp en hammare och sedan går runt för att se vad som behöver göras – då är risken stor att jag står och skruvar med en hammare. Och det är ju knappast varken önskvärt eller effektivt.

Om jag vill att mina elever ska lära träna på att formulera sig muntligt i argumentationer, då kan jag inte börja med att ge dem en penna och ett papper. Då är det förmodligen ett helt annat verktyg jag vill åt! Och på samma sätt fungerar de med IKT-verktygen!

Så när någon säger till mig att de vill få iPads till eleverna i klassen är min första fråga; Vad ska du ha dem till? Standardsvaret är då; Jag tänkte du kunde tipsa mig om appar jag kan använda. Varpå jag kontrar med frågan; Vad är det du vill göra? Och om det inte blir helt tyst och konversationen slutar där så brukar det nu låta så här; Jag kan ju inte detta så bra så jag tänkte att du kan visa mig vilka appar som är bra att använda.

Jag menar nu inte att slå ner på de som säger så här – jag tycker till och med att dessa frågor och svar mer eller mindre är naturliga för hur vi människor fungerar. Problemet jag ser är istället att vi faller i fällan allt för ofta, både vi IKT/IT-pedagoger och skolledare. Och så står vi där med massor av IT/IKT-pedagoger i svenska skolor som snarare skulle kunna titulera sig appagoger istället! Vi tappar så bort oss i denna irrgång och när frågan så sår för dörren; Vad gör en IT/IKT-pedagog egentligen?, då har vi inget svar på den frågan.

För mig är en IT/IKT-pedagogs främsta uppgift att arbeta bort sin egen betydelse! Jag ska med andra ord göra mig själv arbetslös, först då har jag lyckats! Det är inte acceptabelt att inte integrera modern teknik i undervisningen idag. Det vore som att vi skulle sluta läsa böcker eller skriva med papper och penna. Att kunna använda IKT-verktygen är ett måste i dagens samhälle och därför måste skolan se till att vi skapar arbetsprocesser där eleverna utvecklar dessa kunskaper. IKT är alltså inget eget ämne, det är verktyg som används i det dagliga livet, integrerat med allt annat vi gör, och som lärs in via arbetsprocessen.

Det är skrämmande att det är okej att säga saker som; Jag är inte intresserad av IKT och Jag är inte så bra på det här, som lärare i dagens skola. Ingen kommer att acceptera att jag, som No-lärare, säger; ”Jag är inte så intresserad av Kemi, jag kan det inte så bra.”. Varför är det accepterat när det kommer till lärare?
Åter igen vill jag poängtera att jag inte vill lägga eller lägger skuld på enskilda individer och lärare här! För se på vilket företag som helst, när ny teknik kommer låter de sin personal få fortbildning på detta. Och TID till fortbildning! Men, jag vill också poängtera, att argument som ”Jag har ingen lust”, ”Jag gillar inte” o.s.v. fungerar inte. För då gör vi inte vårt jobb!

”Det är så lätt för dig Ann för du är ju intresserad av datorer och sådant där.” brukar det låta. Jag kan tala om för er att jag är inte ett dugg intresserad av teknik! Jag tycker faktiskt att det rent tekniska är riktigt ointressant! Däremot är jag intresserad av vad tekniken kan göra för mig, hur jag kan använda tekniken för att underlätta min vardag och fylla mina syften. Det borde vi alla vara intresserade av. Och om alla vi vuxna bar den nyfikenheten gentemot den ”nya” tekniken, så kanske vi skulle sluta säga saker som ”Tevespel är inte bra för dig.” till våra barn. Då kanske vi skulle intressera oss mer för vad de egentligen gör när de spelar tevespel och fråga oss vad de får ut av det som gör att de blir så uppslukade och intresserade av att göra det. För tänk om vi skulle kunna lära oss något av teknikens sätt att motivera våra barn! (Ärligt talat, när sa du senast åt ditt barn att sluta leka så mycket? Är det inte just leka de gör när de spelar sina tevespel?!)

Och då är vi tillbaka till den springande punkten; Vad är det vi vill uppnå med användandet av IKT-verktygen?

Om jag vill att mina elever ska använda till exempel iPads i undervisningen, då behöver jag först definiera för mig själv Varför jag vill det. Vad vill jag att iPadsen ska bidra med? Hur integrerar jag målen i ämnet/ämnena med målen för användningen av iPads? Vilka didaktiska fördelar ser jag med iPads-användningen? Är det presentationsformerna som är målet för iPadsanvändningen, så att eleverna lätt kan åskådliggöra och presentera samt sprida sina verk? Är det processen med formativ bedömning som kan underlättas med hjälp av iPads, då eleverna ska ge feedback på varandras texter? Är det synliggörandet av arbetsprocessen och de metakognitiva förmågorna jag önskar att tekniken skall underlätta med? Vad är mitt mål? Vad vill jag att eleverna ska lära sig genom att använda iPads?

Och en sista reflektion; Eftersom det står i läroplanen att eleverna skall bekanta sig med tekniken och kunna behärska den så är det ofta som målet med teknikanvändningen i undervisningen får rättfärdiga sig själva. Det blir liksom själva målet med användningen. Min erfarenhet är dock att detta är ett alldeles för lågt ställt krav för dagens elever. Eleverna kan många gånger mycket mer om verktygen än vi vuxna kan. Och med så låga krav blir det lätt ostimulerande för eleverna och det är risk att de börjar utforska andra saker på ex. iPaden än det som var tänkt (så klart intressant i sig men tyvärr blir det då ofta en kamp mellan lärare och elev som handlar om de planerade kunskapsmålen). Därför är det viktigt att även här precisera vad vi menar. IKT-teknik är ett smalt begrepp på verktyg med stor spännvidd så det gäller att definiera vad mer exakt vi vill att eleverna skall lära sig mer om. Utvärdera vad eleverna kan för att ta reda på vad de behöver utmanas mer i. Fråga dem vad de skulle vilja lära sig mer om. Finns det någon del av informations- och kommunikationstekniken som de ej är bekanta med än? Och kan detta integreras med övriga kunskapskrav i ämnet/ämnen?

En IKT-pedagog för mig är en person som handleder lärare och elever, utifrån deras visioner, om hur IKT-verktygen kan möjliggöra och underlätta. Det kan handla om att tipsa om en app som är bra för träning av multiplikationstabellen, om eleven och/eller läraren efterfrågar just en app där man kan träna multiplikationstabellen. Det kan också vara så att en IKT-pedagog säger; ”Det behöver du varken en iPad eller en dator till! Det blir mycket smidigare om du gör så här!”.

Självklart måste en IKT-pedagog kunna presentera olika möjligheter med IKT-verktygen, om hen möter någon som inte har en aning om vad en iPad, dator och internet är. Men i grunden gäller det att hitta sitt eget syfte. För de allra flesta aktiviteter som IKT-verktygen möjliggjort för oss kunde vi göra redan innan. Det är bara det att vi nu kan göra dem på lite andra sätt. Bortom tid och rum. Och utan papper och penna.

Vad är din vision?

20131002-132627.jpg

Rastverksamhet Kick-Off 14/8 -13

Idag fick jag möjlighet att försöka inspirera arbetslag F-3 på skolan för att kicka igång vår nya rastverksamhet. Vi har omorganiserat oss på skolan med den ledande tanken att rätt person ska vara på rätt plats. Hela tanken rastVAKT tas bort och lärarna kommer att resursa och samverka mer i varandras klasser inom laget medan fritidspersonalen kommer att arbeta med lärande på rasten. Vi stärker lekens betydelse och skapar tryggare miljöer. Vi på lärande hela dagen och tar vara på de olika miljöerna och möjligheter det erbjuder.

Jag är så glad och inspirerad för att vi omorganiserat och skapat möjligheter för detta. Jag ser hur vi bygger en skola för barnen! Riktigt roligt att få gå in i ett lärår med dessa fantastiska möjligheter som ligger för våra fötter. Hoppas ni alla arbetskamrater känner likadant.

Jag vill tacka Olof Jonsson, Hadar Nordin, Åsa Anevik, Micke Andersson och Jessica Sjöblom för all inspiration ni skänker, i dialog, i podcast, i bilder, överallt där ni väljer att dela med er! Olof, dina fina bilder passade utmärkt i min presentation för att visa hur viktig rasten är! Tack!

Här kommer nu lite länkar till saker som nämndes under morgonen.

Olof Jonssons blogg olofjonsson-lekrum.se

Olof Jonssons podcast kan du lyssna på här (från 10minuter.se)

Facebookgruppen Rastaktivisterna

fritidspedagogik.se

lekarkivet.se

Fritidspedagoger på Twitter:

Hadar Nordin @Fritidspedagog
Olof Jonsson på Twitter : @Lekrum

Åsa Anevik @FrokenAsaA

Micke Andersson @lekarkivet

Jessica Sjöblom @jessicasjoblom

Lyssna också på Jessica Sjöbloms 10minuter här.

Nu kör vi!

Lärarnas kick off ht 13

I måndags fick jag chans att hålla en inspirations kick off för skolans personal. Här kommer länkarna till klippen jag visade då:

Film 1 – Digital Natives

Film 2 – Suli Breezy Spoken Word om utbildning och bildning

I tisdags hade vi också en föreläsning med utvecklingsledare Peter Nyberg vid Huddinge kommun. Han gav oss en översikt av aktuell skolforskning just nu. Det som imponerade mig allra mest var Nybergs skickliga balans när han resonerade om forskningsresultat, tolkningen av dem samt användningsområden.

Jag tweetade under föreläsningen, om saker jag tyckte var extra intressant eller anmärkningsvärt. Tweetsen ligger under #edbos.

Nyberg tipsade också om Rektorsakademin.

Må gott!

Min vision ht -13

På måndag startar höstterminen 2013 för mig, och det innebär ett helt nytt och spännande uppdrag. Jag har arbetat som klasslärare på lågstadiet men kommer från och med terminsstart att arbeta som IKT-pedagog på 40 procent och i åk fyras lärarlag resterande 60 procent.

IKT-uppdraget är något alldeles nytt för mig och det har varit en blank sida från det att jag fick frågan om tjänsten. Jag har funderat mycket på hur jag skulle vilja att en sådan tjänst ser ut och kommit fram till några saker:

1. Jag vill inte kallas IT-pedagog. Inte för att jag har något emot IT-pedagoger utan snarast för att det allt för ofta kopplas samman med sladdar och hårdvara (trots pedagogepitetet). Egentligen vill jag inte heta IKT-pedagog heller, av samma anledning, men i brist på annat så blir det bäst.

2. Jag tänker mig en tjänst där jag fungerar som en visionär och möjliggörare. En specialpedagog med inriktning mot IKT. Mina kollegor och eleverna på skolan får komma med sina visioner. De får komma och säga ”Det här skulle jag vilja göra!” och så ska jag lösa det. För enligt mig måste visionerna alltid komma först. Verktygen kommer sedan! Jag kommer med lösningar, är med i planeringsprocessen, agerar bollplank, är med i uppstarten, sedan går jag vidare till nästa. Så återkommer jag när det är dags för utvärdering, så klart med ett nyfiket öra under hela processen!

Självklart har jag lite egna visioner och mål i min nya tjänst. Jag tänker först och främst rikta in mig på mina kollegor, hjälpa dem som vill och behöver att hitta verktyg som kan underlätta för dem i deras vardag. Här kommer några försiktiga visioner fram till jullovet:

* 70 procent av alla kollegor ska ha skapat sig ett Twitterkonto innan jul och 50 procent av dem är aktiva deltagare i det kollegiala utbytet som pågår i det vi kallar det utvidgade kollegiet.

* 100 procent av kollegorna använder Google Chrome som standardwebbläsare med egen inloggning och till detta så klart även Google Drive. Agendor för möten samskapas i drive-dokument, protokoll delas via driven och några arbetsmöten har till och med hållits via Google Hangout.

* Minst en klass använder fullt ut Googles tjänster tillsammans. De har en egen gmail, en drive, egen inloggning via Chrome.

* 100 procent av alla klasser har en klassblogg som används både till skolarbeten och arbetet kring dessa samt till kommunikation med hemmen. Eleverna publicerar sina egna arbeten, kommenterar på varandras, skriver sina egna veckobrev och utvärderar sitt skolarbete via bloggen. Föräldrarna är engagerade och deltar i dialogen där, precis som alla andra så klart.

Ja, detta var några små steg som jag hoppas att vi lyckas med innan jullovet. Nu är det bara en sak kvar att säga – kör hårt!

SignFrokenAnn